Vem äger bilden när AI har hjälpt till?

När en designer tar betalt för en logotyp, en bild eller en broschyr säljer hon eller han i regel mer än en fil. Kunden vill kunna använda materialet i flera år, i flera kanaler och kanske ändra det på egen hand. Om delar av arbetet har tagits fram med generativ AI blir det svårare att svara på vem som äger vad. Svaret beror till stor del på hur mycket av resultatet som är människans eget.

Frågan är aktuell för många som arbetar som Carin på AiCarinDesign i Göteborg. Hon kombinerar grafisk design med AI, och hennes kunder är framför allt småföretagare och kreativa entreprenörer. I berättelsen säger hon att AI är ”ett verktyg i min kreativa verktygslåda, inte min ersättare”. Hon beskriver ett arbetssätt där hon själv väljer, granskar, justerar och avgör när resultatet är rätt. Den skillnaden mellan verktyg och ersättare spelar också roll juridiskt.

Upphovsrätten utgår från att en människa skapat verket

Grunden finns i upphovsrättslagens första paragraf: ”Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket”. Bland verkstyperna i paragrafen finns fotografiska verk, andra alster av bildkonst och brukskonst. Det är alltså de som skapar verket som får rättigheterna. Upphovsrätten ger enligt 2 § ensamrätt att framställa exemplar av verket och att göra det tillgängligt för allmänheten.

När AI är med i arbetet blir frågan hur stor den mänskliga insatsen måste vara. Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, beskrev det redan 2022 som en gråzon. Enligt henne kan upphovsrätt uppstå om ”en människa varit med och fattat några avgörande beslut”. Hur mycket som får vara ren AI bedöms ”utifrån det vanliga originalitetskravet i upphovsrätten”. Hon påpekade också att skyddet inte omfattar ”bakomliggande idéer eller informationsinnehåll”.

Tobias Kempas, advokat och immaterialrättsspecialist på Vinge, uttryckte sig mer kategoriskt om text i en intervju 2023: ”Om ett AI-system väljer, kombinerar och disponerar orden i en text, är texten inte ett upphovsrättsligt skyddat verk.” Enligt honom krävs att en eller flera människor har bidragit intellektuellt.

Båda uttalandena är några år gamla, och var gränsen går är inte klarlagt. För den som säljer kreativa tjänster finns ändå en tydlig slutsats: ju mer av urvalet, kompositionen och bearbetningen som är ens eget, desto starkare är grunden för att det finns en upphovsrätt.

Det går inte att överlåta en rätt som inte finns

Många kunder räknar med att de ”äger” det de har betalat för. Lagen gör en skillnad mellan själva filen eller trycksaken och rätten till verket. Enligt 27 § upphovsrättslagen kan upphovsrätt överlåtas helt eller delvis, men ”Överlåtelse av exemplar omfattar inte överlåtelse av upphovsrätt.” Har parterna inte avtalat något annat får den som tagit över rätten enligt 28 § inte ändra verket och inte heller överlåta rätten vidare.

Det här får följder åt två håll. Om en bild till största delen har skapats av en AI kan det vara osäkert om det över huvud taget finns någon upphovsrätt att föra över till kunden. Om bilden däremot är ett skyddat verk har designern rättigheter som behöver regleras, annars kan kunden få mindre än hon eller han tror.

Den så kallade ideella rätten följer dessutom upphovspersonen. Enligt 3 § ska upphovspersonen anges när verket används, och verket får inte ändras så att upphovspersonens anseende eller egenart kränks. Den rätten kan bara efterges för en användning som är begränsad till art och omfattning.

För fotografier finns en särskild regel. Enligt 49 a § har den som framställt en fotografisk bild ensamrätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten, oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett teknik. Rätten gäller i femtio år efter det år då bilden framställdes. Det är värt att känna till för den som förbättrar sina egna eller andras mobilbilder med AI-verktyg: det spelar roll vems fotografi man utgår från.

Skriv in AI och rättigheter i avtalet

Avtal behöver inte vara skriftliga för att gälla, men vid oenighet är det skrivna lättare att visa. Företagarna rekommenderar att ett uppdragsavtal klargör ”vem som äger resultatet av uppdraget” och vem som äger immateriella rättigheter som upphovsrätt. Där bör också stå tydligt vad som ska utföras och vad som inte ingår.

För en designer eller kreatör som arbetar med AI kan det betyda några konkreta steg:

Berätta i offerten eller avtalet om AI-verktyg används, och i vilka delar av arbetet.
Skriv vilka rättigheter kunden får. Ska upphovsrätten överlåtas helt, eller får kunden bara använda materialet i vissa kanaler och under en viss tid?
Reglera om kunden får ändra materialet själv, eftersom lagen annars utgår från att det inte är tillåtet.
Ange om och hur upphovspersonen ska nämnas.
Spara skisser, versioner och underlag som visar vilka val du själv har gjort. Det kan bli viktigt om det senare uppstår en tvist om vem som har skapat vad.
Läs vad villkoren för det AI-verktyg du använder säger om rätten till det som skapas, innan du lovar kunden något.

Samma frågor gäller för den som köper. En småföretagare som beställer en logotyp eller en kampanjbild bör fråga om AI har använts och vad hen faktiskt får rätt att göra med materialet.

När det är klokt att ta hjälp av en jurist

Det mesta i ett vanligt designuppdrag går att reda ut med ett genomtänkt avtal. Men frågan om AI och upphovsrätt är fortfarande inte avgjord i alla delar. Därför kan det vara värt att ta hjälp när mycket står på spel. Det gäller till exempel en logotyp som ska bära ett varumärke i många år, ett uppdrag där kunden kräver att alla rättigheter överlåts eller ett material som ska säljas vidare.

Företagarna skriver att det kan vara klokt att anlita en jurist när ett uppdragsavtal tas fram, och att man bör söka juridisk hjälp innan man skriver under. En jurist med inriktning på immaterialrätt kan hjälpa till med formuleringar om överlåtelse, nyttjanderätt och ansvar om materialet visar sig inkräkta på någon annans rätt.

Det praktiska rådet är detsamma oavsett verktyg: den som kan visa sina egna val, och som har skrivit ned vad kunden får göra, står bättre rustad än den som har lämnat det åt slumpen.

Läs mer: Carin låter AI hjälpa till, men det är hennes öga som bestämmer